2024:21/Produktplockanalyser av avfall från ÅVC
- Författare: Louise Sörme, Sandra Lindblom, Karin Engström och Jörgen Leander, samtliga från Miljö & Avfallsbyrån AB
- Antal sidor: 63
- Pris: 300
Plockanalyser blir allt viktigare som en del i arbetet med att styra avfallet högre upp i avfallstrappan. Avfall Sveriges Manual för plockanalys av grovavfall (rapport U2016:30) har varit till stor hjälp för kommunerna. Den manualen fokuserar på återvinningsbara material, vilket länge varit kommunernas fokus, medan förebyggande av avfall inklusive återanvändning av produkter numera är högaktuellt. Manualen för plockanalys av grovavfall behövde därför kompletteras med anvisningar om utsortering av återanvändbara produkter i avfall på ÅVC, så kallade produktplockanalyser. Vid en produktplockanalys sorteras dels avfall per material enligt manualen för grovavfall, dels produkter som hade kunnat fortsätta användas. Produktplockanalyser blir därför ett tillägg som ger mer information om potentialen för återanvändning. Resultatet från produktplockanalyser på ÅVC kan exempelvis användas för uppföljning av sortering och insamling, som underlag för att utveckla återbruk samt för att styra informationsinsatser.
Projektet har resulterat i en manual för produktplockanalyser. Den utgör nu formellt en bilaga till manualen för plockanalys av grovavfall, men kallas hädanefter ”manual för produktplockanalys”. Manualen för produktplockanalys tar endast upp sådant som på ett eller annat sätt skiljer sig från manualen för plockanalys av grovavfall. Till manualen för produktplockanalys har det även tagits fram ett sorteringsprotokoll. Både sorteringsprotokoll och manual är tillgängliga via Avfall Sveriges medlemshemsida.
Denna rapport innehåller erfarenheter och resultat från 24 produktplockanalyser av totalt 34 ton avfall som har gjorts under sommar och höst 2023 i olika delar av Sverige. Analyserna gjordes på olika avfallsfraktioner; Energiåtervinning/ Brännbart/Tapet och gummi; Hårdplast/Plastmöbler; Stoppade möbler/Mattor och Stoppade möbler/Resårmöbler; Trä; Obrännbart (till exempel kakel, klinker, tegelpannor) och Metallskrot. Att genomföra en produktplockanalys på cirka 20 m3 med metod och fraktionsindelning enligt manualen tar cirka två till åtta timmar för fyra till sex personer, där blandade fraktioner som Energiåtervinning tar längst tid.
Återanvändbara produkter delades upp i olika produktgrupper; Textil och accessoarer, Möbler, Heminredning och husgeråd, Sport och fritid, Byggprodukter, Barn- och babyartiklar och Övrigt. Tanken var från början att ha fler produktgrupper, men det visade sig vid försöken att det var opraktiskt och svårhanterligt. I slutänden verkar de sex första grupperna fånga in nästan alla produkter, och få produkter hamnade i kategorin Övrigt.
Alla återanvändbara produkter delades upp i Säljbart respektive Bortskänkes. Säljbart var de produkter som bedömdes kunde säljas på något sätt och Bortskänkes var produkter som var funktionella men som inte bedömdes kunna säljas. Projektgruppen har fört mycket diskussioner om enligt vilka principer produkter ska klassificeras.
Andelen återanvändbart varierade stort mellan olika produktplockanalyser. Störst andel återanvändbart fanns i Stoppade möbler (17-99 procent), följt av Energiåtervinning (3-44 procent). I de mer homogena fraktionerna Hårdplast, Metallskrot och Trä var det generellt lägre andel återanvändbara produkter. Andelen Säljbart var mindre än hälften så stor som andelen Bortskänkes, 6 procent jämfört med 15 procent i alla genomförda produktplockanalyser. Variationen var mycket stor; andelen säljbart varierade mellan 0,2 och 22 procent i de tio analyser som gjordes på fraktionen Energiåtervinning.
Återanvändbara produkter i produktgruppen Heminredning och husgeråd var den produktgrupp som återfanns i flest produktplockanalyser, i alla utom en. Exempel på produkter var krukor, galgar, diverse köksutrustning. Större mängd bedömdes som bortskänkes än säljbar. Produkter i produktgruppen Sport och Fritid var också vanliga, de återfanns i alla utom två produktplockanalyser. Exempel på produkter var böcker, sportutrustning och spel. Endast cirka 20 procent av de återanvändbara produkterna bedömdes som säljbara. Produktgruppen Textil och accessoarer fanns i knappt hälften av alla produktplockanalyser, kläder dominerade, följt av stoppade textilier. Även här var det lite större mängd som bedömdes som bortskänkes än säljbart. Byggprodukter (till exempel dörrar, fönster, arbetsbord) var inte lika vanliga, det återfanns i knappt en tredjedel av produktplockanalyserna. Möbler återfanns framför allt i fraktionen Stoppade möbler, den allra största mängden, fanns i en enskild produktplockanalys av just fraktionen Stoppade möbler. Liten mängd Barn- och babyartiklar samt Övrigt återfanns i de produktplockanalyser som genomfördes.
Projektet hade ett speciellt fokus på fossilt innehåll, d.v.s. återanvändbara produkter av fossila material såsom plast och gummi. Som väntat var det störst andel fossilt innehåll i det återanvändbara i Hårdplast, med ett medeltal på 71 procent. I analyser av Energiåtervinning var det i medeltal 24 procents fossilt innehåll i de återanvändbara produkterna. I de resterande fraktionerna (Stoppade möbler, Trä, Metallskrot och Obrännbart) var det nio procent eller lägre andel fossilt innehåll av återanvändbara produkter. Textilier bidrar till det fossila innehållet, främst i Energiåtervinning där närmare hälften av det fossila innehåller i återanvändbara produkter kom från textilier.
Ett vanligt syfte med en plockanalys är att visa andelen rätt- och felsorterat i avfallet. Kommuner har olika förutsättningar och sorteringsanvisningar, vilket gör det svårt att jämföra sorteringen på andra sätt än just hur mycket som sorterats rätt enligt de lokala anvisningarna. Slutsatsen från sorteringen i detta projekt är att cirka 40 procent av avfallet var felsorterat.
En slutsats av genomförda analyser är att resultatet av en produktplockanalys kan ge god kvalitativ kunskap om vad som slängs på ÅVC och var det finns potential till förbättringar för ökat återbruk. Dock är avfallet på ÅVC väldigt inhomogent och varierar mycket mellan olika kommuner och insamlingstillfällen, varför eventuella jämförelser av mängder och andelar bör göras med största försiktighet.
Metoden för produktplockanalys beskrivs i bilaga 7 i 2024:19.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Plockanalyser blir allt viktigare som en del i arbetet med att styra avfallet högre upp i avfallstrappan. Avfall Sveriges Manual för plockanalys av grovavfall (rapport U2016:30) har varit till stor hjälp för kommunerna. Den manualen fokuserar på återvinningsbara material, vilket länge varit kommunernas fokus, medan förebyggande av avfall inklusive återanvändning av produkter numera är högaktuellt. Manualen för plockanalys av grovavfall behövde därför kompletteras med anvisningar om utsortering av återanvändbara produkter i avfall på ÅVC, så kallade produktplockanalyser. Vid en produktplockanalys sorteras dels avfall per material enligt manualen för grovavfall, dels produkter som hade kunnat fortsätta användas. Produktplockanalyser blir därför ett tillägg som ger mer information om potentialen för återanvändning. Resultatet från produktplockanalyser på ÅVC kan exempelvis användas för uppföljning av sortering och insamling, som underlag för att utveckla återbruk samt för att styra informationsinsatser.
Projektet har resulterat i en manual för produktplockanalyser. Den utgör nu formellt en bilaga till manualen för plockanalys av grovavfall, men kallas hädanefter ”manual för produktplockanalys”. Manualen för produktplockanalys tar endast upp sådant som på ett eller annat sätt skiljer sig från manualen för plockanalys av grovavfall. Till manualen för produktplockanalys har det även tagits fram ett sorteringsprotokoll. Både sorteringsprotokoll och manual är tillgängliga via Avfall Sveriges medlemshemsida.
Denna rapport innehåller erfarenheter och resultat från 24 produktplockanalyser av totalt 34 ton avfall som har gjorts under sommar och höst 2023 i olika delar av Sverige. Analyserna gjordes på olika avfallsfraktioner; Energiåtervinning/ Brännbart/Tapet och gummi; Hårdplast/Plastmöbler; Stoppade möbler/Mattor och Stoppade möbler/Resårmöbler; Trä; Obrännbart (till exempel kakel, klinker, tegelpannor) och Metallskrot. Att genomföra en produktplockanalys på cirka 20 m3 med metod och fraktionsindelning enligt manualen tar cirka två till åtta timmar för fyra till sex personer, där blandade fraktioner som Energiåtervinning tar längst tid.
Återanvändbara produkter delades upp i olika produktgrupper; Textil och accessoarer, Möbler, Heminredning och husgeråd, Sport och fritid, Byggprodukter, Barn- och babyartiklar och Övrigt. Tanken var från början att ha fler produktgrupper, men det visade sig vid försöken att det var opraktiskt och svårhanterligt. I slutänden verkar de sex första grupperna fånga in nästan alla produkter, och få produkter hamnade i kategorin Övrigt.
Alla återanvändbara produkter delades upp i Säljbart respektive Bortskänkes. Säljbart var de produkter som bedömdes kunde säljas på något sätt och Bortskänkes var produkter som var funktionella men som inte bedömdes kunna säljas. Projektgruppen har fört mycket diskussioner om enligt vilka principer produkter ska klassificeras.
Andelen återanvändbart varierade stort mellan olika produktplockanalyser. Störst andel återanvändbart fanns i Stoppade möbler (17-99 procent), följt av Energiåtervinning (3-44 procent). I de mer homogena fraktionerna Hårdplast, Metallskrot och Trä var det generellt lägre andel återanvändbara produkter. Andelen Säljbart var mindre än hälften så stor som andelen Bortskänkes, 6 procent jämfört med 15 procent i alla genomförda produktplockanalyser. Variationen var mycket stor; andelen säljbart varierade mellan 0,2 och 22 procent i de tio analyser som gjordes på fraktionen Energiåtervinning.
Återanvändbara produkter i produktgruppen Heminredning och husgeråd var den produktgrupp som återfanns i flest produktplockanalyser, i alla utom en. Exempel på produkter var krukor, galgar, diverse köksutrustning. Större mängd bedömdes som bortskänkes än säljbar. Produkter i produktgruppen Sport och Fritid var också vanliga, de återfanns i alla utom två produktplockanalyser. Exempel på produkter var böcker, sportutrustning och spel. Endast cirka 20 procent av de återanvändbara produkterna bedömdes som säljbara. Produktgruppen Textil och accessoarer fanns i knappt hälften av alla produktplockanalyser, kläder dominerade, följt av stoppade textilier. Även här var det lite större mängd som bedömdes som bortskänkes än säljbart. Byggprodukter (till exempel dörrar, fönster, arbetsbord) var inte lika vanliga, det återfanns i knappt en tredjedel av produktplockanalyserna. Möbler återfanns framför allt i fraktionen Stoppade möbler, den allra största mängden, fanns i en enskild produktplockanalys av just fraktionen Stoppade möbler. Liten mängd Barn- och babyartiklar samt Övrigt återfanns i de produktplockanalyser som genomfördes.
Projektet hade ett speciellt fokus på fossilt innehåll, d.v.s. återanvändbara produkter av fossila material såsom plast och gummi. Som väntat var det störst andel fossilt innehåll i det återanvändbara i Hårdplast, med ett medeltal på 71 procent. I analyser av Energiåtervinning var det i medeltal 24 procents fossilt innehåll i de återanvändbara produkterna. I de resterande fraktionerna (Stoppade möbler, Trä, Metallskrot och Obrännbart) var det nio procent eller lägre andel fossilt innehåll av återanvändbara produkter. Textilier bidrar till det fossila innehållet, främst i Energiåtervinning där närmare hälften av det fossila innehåller i återanvändbara produkter kom från textilier.
Ett vanligt syfte med en plockanalys är att visa andelen rätt- och felsorterat i avfallet. Kommuner har olika förutsättningar och sorteringsanvisningar, vilket gör det svårt att jämföra sorteringen på andra sätt än just hur mycket som sorterats rätt enligt de lokala anvisningarna. Slutsatsen från sorteringen i detta projekt är att cirka 40 procent av avfallet var felsorterat.
En slutsats av genomförda analyser är att resultatet av en produktplockanalys kan ge god kvalitativ kunskap om vad som slängs på ÅVC och var det finns potential till förbättringar för ökat återbruk. Dock är avfallet på ÅVC väldigt inhomogent och varierar mycket mellan olika kommuner och insamlingstillfällen, varför eventuella jämförelser av mängder och andelar bör göras med största försiktighet.
Metoden för produktplockanalys beskrivs i bilaga 7 i 2024:19.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2024-10-21