2024:12/Mätning av ytemissioner från avfallsanläggningar
- Författare: Åsa Kolmert Strickland, Seren AB
- Antal sidor: 55
- Pris: 300
I takt med att klimatförändringarna blir alltmer tydliga i vår omvärld, behöver omställningen till ett samhälle som kraftigt reducerar utsläpp av klimatskadliga gaser till atmosfären intensifieras.
Utsläpp av framför allt metan från deponier och avfallsanläggningar sker i större omfattning än vi tror. Och vi kan åtgärda dem. I ett samhällsperspektiv är det lågt hängande frukter för att minska våra klimatpåverkande utsläpp. Ofta vet vi dock alldeles för lite om utsläppen. Det är dags att skaffa sig mer kunskap.
Det finns flera metoder att mäta diffusa ytemissioner av metan från deponier, både kvalitativa och kvantitativa, och utvecklingen inom området går snabbt. Det finns redan kommersiellt tillgängliga tekniker; de vanligaste och mest tillämpbara i svenska förhållanden för kvantitativa mätningar är spårgasdispersionsteknik och drönarbaserad plymmätning.
Eftersom en utsläppsplym från en yta (till skillnad från ett punktutsläpp från en skorsten), som en deponi utgör, är variabel till sin natur i både tid och rum är tolkningen av resultaten oerhört viktig. Väderförhållanden vid tidpunkten för mätningen har stor inverkan på resultatet. Förändringen i lufttryck vid tiden innan och under mätningen (dP/dt) är den faktor som har störst inverkan på diffusa utsläpp genom en yta.
Med avstamp i hur andra europiska länder går tillväga samt forskning om hur lufttrycksförändringar påverkar resultaten, beskrivs i denna metodbeskrivning hur resultaten från en mätning ska utvärderas. En strategi för hur ytemissionsmätningar ska upprepas för bra resultat förklaras. Vad resultaten betyder i förhållande till om åtgärder behöver vidtas, och isåfall vilka åtgärder som är relevanta beskrivs.
I Sverige saknas en nationellt vedertagen metodik för mätning av utsläpp av klimatskadliga gaser från deponier. Detta gör det svårt för anläggningsägare att veta hur de ska gå till väga, och även svårt för tillsynsmyndigheter att veta vilka faktiska krav de kan ställa. Dessutom är det svårt att jämföra resultat mellan deponier samt bedöma utsläppen i regionalt eller nationellt perspektiv, när det inte finns någon gemensam metodik att förhålla sig till. Om vi börjar mäta metanutsläpp mer rutinmässigt, skapar vi en praxis som ger en faktabaserad förståelse för hur stora utsläppen faktiskt är och vi kan börja ta ansvar för dem och åtgärda dem.
Vägledningen är tänkt att användas som ett verktyg för kommuner och privata ägare av avfallsverksamhet vid beställning av mätningar samt utvärdering av resultat och åtgärder.
Med tanke på att deponier släpper ut metan, varje timme, hela året och över en stor yta blir utsläppen på årsbasis stora. Och eftersom det ofta går att minska utsläppen från deponier med relativt enkla medel så har vi möjlighet att göra stora insatser för att minska våra klimatskadliga utsläpp genom att ta reda på mer om utsläppen och åtgärda dem.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
I takt med att klimatförändringarna blir alltmer tydliga i vår omvärld, behöver omställningen till ett samhälle som kraftigt reducerar utsläpp av klimatskadliga gaser till atmosfären intensifieras.
Utsläpp av framför allt metan från deponier och avfallsanläggningar sker i större omfattning än vi tror. Och vi kan åtgärda dem. I ett samhällsperspektiv är det lågt hängande frukter för att minska våra klimatpåverkande utsläpp. Ofta vet vi dock alldeles för lite om utsläppen. Det är dags att skaffa sig mer kunskap.
Det finns flera metoder att mäta diffusa ytemissioner av metan från deponier, både kvalitativa och kvantitativa, och utvecklingen inom området går snabbt. Det finns redan kommersiellt tillgängliga tekniker; de vanligaste och mest tillämpbara i svenska förhållanden för kvantitativa mätningar är spårgasdispersionsteknik och drönarbaserad plymmätning.
Eftersom en utsläppsplym från en yta (till skillnad från ett punktutsläpp från en skorsten), som en deponi utgör, är variabel till sin natur i både tid och rum är tolkningen av resultaten oerhört viktig. Väderförhållanden vid tidpunkten för mätningen har stor inverkan på resultatet. Förändringen i lufttryck vid tiden innan och under mätningen (dP/dt) är den faktor som har störst inverkan på diffusa utsläpp genom en yta.
Med avstamp i hur andra europiska länder går tillväga samt forskning om hur lufttrycksförändringar påverkar resultaten, beskrivs i denna metodbeskrivning hur resultaten från en mätning ska utvärderas. En strategi för hur ytemissionsmätningar ska upprepas för bra resultat förklaras. Vad resultaten betyder i förhållande till om åtgärder behöver vidtas, och isåfall vilka åtgärder som är relevanta beskrivs.
I Sverige saknas en nationellt vedertagen metodik för mätning av utsläpp av klimatskadliga gaser från deponier. Detta gör det svårt för anläggningsägare att veta hur de ska gå till väga, och även svårt för tillsynsmyndigheter att veta vilka faktiska krav de kan ställa. Dessutom är det svårt att jämföra resultat mellan deponier samt bedöma utsläppen i regionalt eller nationellt perspektiv, när det inte finns någon gemensam metodik att förhålla sig till. Om vi börjar mäta metanutsläpp mer rutinmässigt, skapar vi en praxis som ger en faktabaserad förståelse för hur stora utsläppen faktiskt är och vi kan börja ta ansvar för dem och åtgärda dem.
Vägledningen är tänkt att användas som ett verktyg för kommuner och privata ägare av avfallsverksamhet vid beställning av mätningar samt utvärdering av resultat och åtgärder.
Med tanke på att deponier släpper ut metan, varje timme, hela året och över en stor yta blir utsläppen på årsbasis stora. Och eftersom det ofta går att minska utsläppen från deponier med relativt enkla medel så har vi möjlighet att göra stora insatser för att minska våra klimatskadliga utsläpp genom att ta reda på mer om utsläppen och åtgärda dem.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2024-06-10