Rapporter & utveckling

En av stipendiaterna, Amanda Carlund, tillsammans med Cecilia Holmblad, ordf Avfall Sveriges Utvecklingskommitté.

Stipendiater 2024

2024 tilldelades två mastersuppsatser Avfall Sveriges stipendium.

Amanda Carlund, mastersexamen Umeå universitet

Selected PFAS in the water treatment at the waste-to-energy plant in Umeå

Sammanfattning:
PFAS har blivit aktuell på grund av dess stabilitet som ger upphov till stor spridning över hela världen och för att den misstänks ge upphov till negativa hälsoeffekter. PFAS används i en mängd olika produkter och återfinns därför även i avfallet som går till energiåtervinning vid avfallsförbränningsanläggningar runt om i Sverige. Tidigare studier har indikerat att det finns PFAS i olika utgående flöden, såsom flygaska, bottenaska och utgående vatten. Det har inte tidigare studerats hur PFAS rör sig i vattenreningen vid en avfallsförbränningsanläggning. Syftet med denna studie var att undersöka om reningsprocesserna renar PFAS från vattnet. Ökad kunskap om hur PFAS beter sig vid avfallsförbränningsanläggningar kan på sikt bidra till att förbättra möjligheterna till att begränsa vidare spridning av dessa kemikalier till omgivande miljö.

Slutsatsen av denna studie är att med rådande reningsteknik som finns på Umeå energi sker ingen rening av PFAS. Den huvudsakliga källan till PFAS kan härledas till kondenseringsskrubbern. Utifrån ett miljöperspektiv kan det konstateras att PFAS släpps ut till recipienten via vattenreningen. Jämfört med andra punktkällor som exempelvis avloppsreningsverk, flygplatser och övningsplatser för brandbekämpning är detta emellertid ett relativt litet punktutsläpp.

Motivering:
Examensarbetet presenterar nya kunskaper om PFAS och hur det rör sig i vattenrening vid en avfallsförbränningsanläggning. Det utgör därför en viktig pusselbit för avfallsbranschen för att förstå eventuella spridningsvägar av PFAS från avfallsanläggningar.

 

Alicia Halling och Frida Johansson, Masterexamen Chalmers tekniska högskola

The power of procurement: How requirements of reuse can accelerate circular construction in Sweden

Sammanfattning:
Byggbranschen står för över en tredjedel av jordens totala utsläpp av växthusgaser, och en betydande del av dessa utsläpp kommer från byggnadsmaterial. För att minska dessa utsläpp behöver byggbranschen övergå̊ till ett cirkulärt materialflöde där återbruk av byggnadsmaterial prioriteras och implementeras i projekt. Upphandlingen spelar en viktig roll för projektens utformning och fokusområden, och kan användas som ett verktyg för att öka användningen av återbruk. Syftet med denna studie var att undersöka hur krav på̊ återbruk i upphandlingen kan främja användningen av återbrukade material och produkter, samt att identifiera hinder och möjligheter för tillämpningen av krav på̊ återbruk.

Genom en litteraturstudie och intervjuer med olika aktörer inom byggbranschen har kunskap och erfarenhet i ämnet jämförts och analyserats. Studien visar att det finns en betydande brist på̊ kunskap om hur krav på̊ återbruk kan formuleras och användas i praktiken. Det finns flera hinder för implementeringen av återbruk, som garantifrågor, lagar och regler samt en osäker återbruksmarknad. För att öka användningen av återbruk behöver aktörer våga ställa krav på̊ återbruk, dela sina erfarenheter med andra och utveckla nya arbetsmetoder som främjar återbruk. Dessutom behöver styrande myndigheter publicera tydliga riktlinjer för hur återbruk kan implementeras, ge exempel på̊ formuleringar som kan användas vid upphandling och bidra med ekonomiska resurser för att öka kunskapen så att fler återbruksprojekt genomförs. Som ett steg i utvecklingen har författarna sammanställt ett kompendium med exempel på̊ konkreta kravställningar kopplade till återbruk, som kan användas som inspiration vid framtida upphandlingar, eller önskemål från aktörer inom byggbranschen.

Motivering:
Detta mastersarbete lyfter en högst aktuell fråga ut klimat- och resurssynpunkt. Ökat återbruk av material spelar en betydande roll för att minska utsläpp av växthusgaser. Upphandling är ett kraftfullt verktyg i denna omställning men det saknas mod, kunskap och tydliga riktlinjer. Författarnas sammanställning av goda exempel på kravställningar ger en viktig signal till alla berörda aktörer att det är möjligt att gå från ord till handling.

Senast uppdaterad - 2024-06-03

Jessica Christensen

KONTAKT

Jessica Christiansen

Utbildnings- och utvecklingschef