2024:08/Minskad deponering av isolering

  • Författare: Lina Bergström, Hanna Ljungkvist Nordin och Jenny Sahlin, samtliga från Profu AB
  • Antal sidor: 43
  • Pris: 300

Kommunala aktörer har identifierat att isolering är en stor avfallsfraktion som idag går till deponi. Det är därför prioriterat att avsätta isolering utanför deponier och flytta avfallet högre upp i avfallshierarkin. Projektets övergripande syfte har varit att minska mängden isolering som går till deponi. Målet var att undersöka avsättningsmöjligheter och kraven för att sådan avsättning ska vara möjlig, samt att undersöka hur kommuner kan bidra. Intervjuer av mineralullsproducenter, återvinningsaktörer samt företrädare för kommunala avfallsanläggningar har utgjort grunden i genomförandet.

Projektet leddes av Lina Bergström på Profu, som också författat rapporten tillsammans med Hanna Ljungkvist Nordin och Jenny Sahlin, också på Profu. Avfall Sverige har finansierat arbetet.Projektet drar slutsatsen att det både finns en vilja och en god möjlighet att minska mängden isolering till deponi. Producenternas efterfrågan på återvunnet material är en nyckel för avsättningen. Samtidigt drivs ökad utsortering av installationsspill från byggprojekt på av att beställare och byggentreprenörer oftare än tidigare har högt satta hållbarhetsmål och krav på omfattande avfallssortering.

Avsättning i form av återbruk av glasull och stenull fungerar, men är begränsat till att större skivor är rena och torra eller till obrutna förpackningar. Materialåtervinning sker, både där isolering rivs till lösull, samt inblandning som bidrag i nyproduktion. Glasull är mer känslig medan stenull kan acceptera en mindre kontaminering av fukt, mögel, glasull eller annat. Stenullsisolering kan även ha upp till 50 procent inblandning av återvunnet material såsom rivningsavfall, sanitetsporslin, slam etc. Här finns uppslag till att starta pilotprojekt där insamlat sanitetsporslin kan återvinnas för stenullstillverkning. För att avsättningen ska öka krävs bland annat att producenterna kan hantera att flödena inte är helt rena, samt återta även andra producenters material.

Projektet visar att det finns en hel del som kommunerna kan göra, och redan gör för en ökad återvinning:

  • Kommunernas återbruksinitiativ bidrar till att en ökad mängd mineralull återanvänds från byggprojekt. Bäst fungerar det när kommunen har hittat samarbete direkt med byggföretagen och skapat en smidig transportlogistik. Fler kommuner kan sätta upp samarbeten med byggföretag eller avfallsaktörer för att erbjuda återbruk.
  • Kommunerna kan bidra genom att samla in stenull och glasull i separata fraktioner och hålla dessa torra och rena på ÅVC. Det är en utmaning, men finns fungerande exempel. Här kan kommunerna testa i liten skala. Genom fler pilotprojekt kan man lära om hur man förbättrar renhetsgrad, logistik och lägga grund för mer återvinning.
  • Avfallsanläggningarna kan tillämpa differentierade mottagningsavgifter. Om fler skulle lägga sig på en avgift över ca 3 kronor per kilo för osorterat avfall, menar intressenter att det skulle främja en ökad materialåtervinning. Kommunerna har här en makt att minska osorterat byggavfall.
  • Idag har kommunerna sällan direkt dialog med producenterna. Kommunerna kan här ta initiativ till pilotförsök tillsammans med producenter i form av separat insamling på ÅVC för att komma vidare och bygga kunskap för ökad avsättning.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".


Kommunala aktörer har identifierat att isolering är en stor avfallsfraktion som idag går till deponi. Det är därför prioriterat att avsätta isolering utanför deponier och flytta avfallet högre upp i avfallshierarkin. Projektets övergripande syfte har varit att minska mängden isolering som går till deponi. Målet var att undersöka avsättningsmöjligheter och kraven för att sådan avsättning ska vara möjlig, samt att undersöka hur kommuner kan bidra. Intervjuer av mineralullsproducenter, återvinningsaktörer samt företrädare för kommunala avfallsanläggningar har utgjort grunden i genomförandet.

Projektet leddes av Lina Bergström på Profu, som också författat rapporten tillsammans med Hanna Ljungkvist Nordin och Jenny Sahlin, också på Profu. Avfall Sverige har finansierat arbetet.Projektet drar slutsatsen att det både finns en vilja och en god möjlighet att minska mängden isolering till deponi. Producenternas efterfrågan på återvunnet material är en nyckel för avsättningen. Samtidigt drivs ökad utsortering av installationsspill från byggprojekt på av att beställare och byggentreprenörer oftare än tidigare har högt satta hållbarhetsmål och krav på omfattande avfallssortering.

Avsättning i form av återbruk av glasull och stenull fungerar, men är begränsat till att större skivor är rena och torra eller till obrutna förpackningar. Materialåtervinning sker, både där isolering rivs till lösull, samt inblandning som bidrag i nyproduktion. Glasull är mer känslig medan stenull kan acceptera en mindre kontaminering av fukt, mögel, glasull eller annat. Stenullsisolering kan även ha upp till 50 procent inblandning av återvunnet material såsom rivningsavfall, sanitetsporslin, slam etc. Här finns uppslag till att starta pilotprojekt där insamlat sanitetsporslin kan återvinnas för stenullstillverkning. För att avsättningen ska öka krävs bland annat att producenterna kan hantera att flödena inte är helt rena, samt återta även andra producenters material.

Projektet visar att det finns en hel del som kommunerna kan göra, och redan gör för en ökad återvinning:

  • Kommunernas återbruksinitiativ bidrar till att en ökad mängd mineralull återanvänds från byggprojekt. Bäst fungerar det när kommunen har hittat samarbete direkt med byggföretagen och skapat en smidig transportlogistik. Fler kommuner kan sätta upp samarbeten med byggföretag eller avfallsaktörer för att erbjuda återbruk.
  • Kommunerna kan bidra genom att samla in stenull och glasull i separata fraktioner och hålla dessa torra och rena på ÅVC. Det är en utmaning, men finns fungerande exempel. Här kan kommunerna testa i liten skala. Genom fler pilotprojekt kan man lära om hur man förbättrar renhetsgrad, logistik och lägga grund för mer återvinning.
  • Avfallsanläggningarna kan tillämpa differentierade mottagningsavgifter. Om fler skulle lägga sig på en avgift över ca 3 kronor per kilo för osorterat avfall, menar intressenter att det skulle främja en ökad materialåtervinning. Kommunerna har här en makt att minska osorterat byggavfall.
  • Idag har kommunerna sällan direkt dialog med producenterna. Kommunerna kan här ta initiativ till pilotförsök tillsammans med producenter i form av separat insamling på ÅVC för att komma vidare och bygga kunskap för ökad avsättning.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".


Senast uppdaterad - 2024-09-04