2022:24/Åtgärder för minskat matsvinn i hushåll

I Naturvårdsverkets senaste undersökning om livsmedelsavfall i Sverige år 2020 uppskattades avfallet uppgå till 1,1 miljoner ton eller 106 kg per person. Av detta uppskattades hushållen stå för 79 kg varav 35 kg (45%) bedömdes vara onödigt, det vill säga matsvinn (Naturvårdsverket, 2022). Matsvinn är den del av matavfallet som är onödigt till skillnad från det oundvikliga som utgörs av frukt- och grönsaksskal, kaffesump etc. Livsmedel har en stor miljöpåverkan och att producera livsmedel som aldrig äts upp är ett stort slöseri och ett viktigt samhällsproblem att komma till rätta med.

Matsvinn har varit i fokus för ett antal åtgärder genom åren men de flesta av dessa har riktats mot offentliga verksamheter, företag, restauranger och skolor. Hushållen, som står för den största andelen av matsvinnet, har inte fått lika stor uppmärksamhet, sannolikt för att det svinnet också är svårare att komma åt.

I den här undersökningen har en litteraturstudie genomförts i syfte att identifiera och testa framgångsrika matsvinnsåtgärder mot hushåll. Resultatet av litteraturgenomgången visade dock att inga färdigutvecklade metoder kunde identifieras. Därför utvecklades egna åtgärder med utgångspunkt i vad som framkommit i litteraturstudien. Dessa testades inom ramen för två avfallsminskningsprojekt; Minimeringsmästarna och Avfallssnåla flerbostadshus i Göteborg. Åtgärderna bestod av en utmaning till deltagarna i Minimeringsmästarna kring att färgkoda sina kylskåp för att öka överskådligheten och lättare identifiera livsmedel som bör förbrukas snart, till exempel rester eller produkter med kort datum. Inom Avfallssnåla flerbostadshus, som är ett coachningsprojekt riktat mot fastighetsägare, testades ett informationsmaterial kring korrekt kylskåpstemperatur, förvaring och vinsterna med att minska matsvinnet. Materialet delades ut via dörrknackning tillsammans med kylskåpstermometrar för att hushållen skulle kunna verifiera temperaturen. I rapporten beskrivs också ytterligare ett försök med färgkodning av kylskåp som genomfördes av studenter vi Linnéuniversitetet och som fått namnet Tabberas.

För Minimeringsmästarna utvärderades resultatet genom en enkätundersökning som visade på en positiv påverkan av färgkodningen. Den upplevdes bidra till bättre ordning och potentiellt mindre matsvinn. I Avfallssnåla flerbostadshus skedde utvärderingen främst genom vikten på mat- och restavfallet för de deltagande föreningarna.

Två av fyra deltagande föreningar uppvisade en minskande trend jämfört med samma period tidigare år medan resterande två istället ökade svagt. I studentstudien Tabberas minskade matsvinnet för de hushåll som färgkodade sina kylskåp med 27 % per person jämfört med en kontrollgrupp som inte färgkodade men som i övrigt fick samma information.

Resultaten från den här studien tyder på att färgkodning av kylskåp kan vara ett sätt att minska matsvinnet bland hushåll och det är en åtgärd som bör testats i större skala. Även informationskampanjen med dörrknackning bedöms vara lyckad och matsvinnsfrågan togs emot med stort intresse av de hushåll som deltog i åtgärden. En generell slutsats från denna undersökning är att matsvinn behöver få större utrymme i debatten och lyftas på både kommunal och nationell nivå för att bidra till en ökad förståelse för problematiken hos hushåll.