2022:13/Samhällsekonomisk analys av energiåtervinning av avfall i Sverige

Avfall Sverige har gett WSP i uppdrag att utreda nyttor och kostnader av energiåtervinning av avfall i Sverige. I uppdraget redovisar WSP samhällsekonomiska nyttor och kostnader kopplat till detta och, så långt det har varit möjligt, även beräkningar på dessa, för att tydliggöra den samhällsekonomiska effekten på ett nationellt plan.

Analysen visar att energiåtervinning ur avfall är att föredra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, framför alternativet ingen energiåtervinning ur avfall. De nyttor och kostnader som har varit möjliga att kvantifiera och värdera visar att samhällskostnaden för avfall skulle vara mellan 94–210 miljarder kronor större om man inte hade tillgång till energiåtervinning. Osäkerhetsspannet beror på hur stor del av deponigasen som samlas in i utredningsscenariot.

Den samhällsekonomiska kostnaden kopplat till växthusgasutsläpp ökar utan energiåtervinning, dels på grund av större utsläpp av deponigas med stora samhällskostnader till följd, dels på grund av att mer jungfruligt material behöver tas i anspråk för att ersätta de förbränningsrester som inte återvinns (metaller och konstruktionsmaterial). Storleksordningen på kostnaden för utsläpp av deponigas är dock väldigt osäker. Även om EU-lagstiftningen ställer krav på att metan ska omhändertas, varierar efterlevnaden.

En samhällsekonomisk analys är en metod för att utreda samhällsnyttor och kostnader med olika alternativ, som ett verktyg för att ta ekonomiskt sunda samhällsbeslut. Metoden består av att identifiera, kvantifiera och värdera positiva och negativa effekter, det vill säga nyttor och kostnader, uppkomna i samhället av en viss insats, vilka sedan jämförs i olika scenarier. De åtgärder och/eller förändringar som analyseras beskrivs i ett utredningsscenario, vilket sedan jämförs med ett referensscenario. I detta uppdrag utgår referensscenariot från dagens situation, vilket representeras av år 2020, där Sverige har god kapacitet att energiåtervinna avfall. I utredningsscenariot antas att Sverige saknar kapacitet för att återvinna energi ur avfall.

Totalt beräknas den samhällsekonomiska nyttan överskrida kostnaderna för avfallsbehandling genom energiåtervinning med minst 94 miljarder kr per år. Sannolikt är den totala nyttan väsentligt högre med tanke på de effekter som inte har gått att prissätta. En sammanställning av uppdragets resultat återfinns i tabell 1.

I samhällsekonomiska analyser är det vanligt att det finns effekter som inte går att prissätta, men som ändå behöver beaktas. I detta uppdrag har följande effekter inte gått att prissätta:

• utsläpp av farliga ämnen från deponi,
• utsläpp av farliga ämnen från rökgaser och flygaska,
• ökad risk för olyckor som exempelvis bränder,
• risk för smittspridning,
• nedskräpning,
• ökat energibehov (värme och el),
• bidrag till balansering och lösning av effektproblematiken i elsystemet.

Samtliga icke-prissatta effekter är negativa, vilket stärker analysens slutsats om att energiåtervinning är att föredra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".

• 2022 13 SEK EAA.pptx

  236,5KB