Rapporter & utveckling

2020:05/Allokering av fossila utsläpp från energiåtervinning till producent- och konsumentled – Förslag till modell

  • Författare: Pernilla Holgersson, Martin Lindqvist och Agneta Persson, Anthesis
  • Pris: 300

Energisektorn hanterar stora delar av restavfallsströmmarna i Sverige idag, men sektorn har starkt begränsad rådighet över styrningen av restavfallets komposition. Enligt svensk lag är det förbjudet att deponera organiskt och brännbart material. Det material som i dagsläget av olika anledningar inte lämpar sig för återanvändning eller materialåtervinning ska då behandlas genom energiåtervinning. Idag allokeras restavfallets växthusgasutsläpp alltid till denna sista del i värdekedjan, trots att utsläppen i praktiken skapas av vår konsumtion och efterfrågan på produkter.

Detta projekt utforskar hur en metod skulle kunna utformas för att allokera tillbaka (”öronmärka”) fossila koldioxidutsläpp till konsumenter och producenter av de varor och förpackningar med fossilt innehåll som hamnar i restavfallet. Målet med projektet har varit att ta fram ett förslag till en livscykelbaserad modell för allokering av utsläppen som bygger på att tillskriva aktörer koldioxidutsläpp i proportion till de ekonomiska flödena i resursernas värdekedjor.

I den föreslagna allokeringsmodellen värderas plasten i värdekedjans början baserat på priset på plastgranulat (som används som input för produktion av plastartiklar och plastmaterial). Vid slutet av värdekedjan behandlas plastrestavfallet genom energiåtervinning. Här värderas det utifrån de intäkter som genereras av behovet av restavfallsbehandling, det vill säga mottagaravgiften samt intäkterna från energiproduktionen.

I den föreslagna ekonomiska allokeringsmodellen fastställs den fossila koldioxid plasten i ett ton restavfall genererar vid förbränning. Plastens värde fastställs i värdekedjans början (för plastgranulat), och vid värdekedjans slut då det behandlas.

Därefter allokeras koldioxidutsläppen tillbaka från restavfallsbehandlingen till konsument- och producentled i förhållande till det värde som kan relateras till plasten i början respektive slutet på värdekedjan.

Den föreslagna modellen indikerar att för de ca 185 kg plast som i nuläget finns i ett genomsnittligt ton restavfall genereras ett värde på ca 1 900 SEK i producent-och konsumentled baserat på plastgranulat. Ett värde på ca 410 SEK genereras i värdekedjans slut vid restavfallsbehandling genom energiåtervinning. För fossila koldioxidutsläpp utgår analysen i denna rapport att i genomsnitt ca 384 kg fossila koldioxidutsläpp skapas vid förbränning av plasten i ett genomsnittligt ton restavfall. Enligt den här föreslagna värdebaserade allokeringsmodellen bör dessa fördelas så att ca 18 procent av de fossila koldioxidutsläppen allokeras till energiåtervinningen och ca 82 procent av koldioxidutsläppen bör allokeras till produktionen av plastgranulat.

Således bör ca 315 kg koldioxid allokeras till värdekedjans start och ca 69 kg koldioxid bör allokeras till värdekedjans slut av de sammantaget ca 384 kg fossila koldioxidutsläpp som genereras vid energiåtervinning av plasten i ett ton genomsnittligt restavfall.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".


Energisektorn hanterar stora delar av restavfallsströmmarna i Sverige idag, men sektorn har starkt begränsad rådighet över styrningen av restavfallets komposition. Enligt svensk lag är det förbjudet att deponera organiskt och brännbart material. Det material som i dagsläget av olika anledningar inte lämpar sig för återanvändning eller materialåtervinning ska då behandlas genom energiåtervinning. Idag allokeras restavfallets växthusgasutsläpp alltid till denna sista del i värdekedjan, trots att utsläppen i praktiken skapas av vår konsumtion och efterfrågan på produkter.

Detta projekt utforskar hur en metod skulle kunna utformas för att allokera tillbaka (”öronmärka”) fossila koldioxidutsläpp till konsumenter och producenter av de varor och förpackningar med fossilt innehåll som hamnar i restavfallet. Målet med projektet har varit att ta fram ett förslag till en livscykelbaserad modell för allokering av utsläppen som bygger på att tillskriva aktörer koldioxidutsläpp i proportion till de ekonomiska flödena i resursernas värdekedjor.

I den föreslagna allokeringsmodellen värderas plasten i värdekedjans början baserat på priset på plastgranulat (som används som input för produktion av plastartiklar och plastmaterial). Vid slutet av värdekedjan behandlas plastrestavfallet genom energiåtervinning. Här värderas det utifrån de intäkter som genereras av behovet av restavfallsbehandling, det vill säga mottagaravgiften samt intäkterna från energiproduktionen.

I den föreslagna ekonomiska allokeringsmodellen fastställs den fossila koldioxid plasten i ett ton restavfall genererar vid förbränning. Plastens värde fastställs i värdekedjans början (för plastgranulat), och vid värdekedjans slut då det behandlas.

Därefter allokeras koldioxidutsläppen tillbaka från restavfallsbehandlingen till konsument- och producentled i förhållande till det värde som kan relateras till plasten i början respektive slutet på värdekedjan.

Den föreslagna modellen indikerar att för de ca 185 kg plast som i nuläget finns i ett genomsnittligt ton restavfall genereras ett värde på ca 1 900 SEK i producent-och konsumentled baserat på plastgranulat. Ett värde på ca 410 SEK genereras i värdekedjans slut vid restavfallsbehandling genom energiåtervinning. För fossila koldioxidutsläpp utgår analysen i denna rapport att i genomsnitt ca 384 kg fossila koldioxidutsläpp skapas vid förbränning av plasten i ett genomsnittligt ton restavfall. Enligt den här föreslagna värdebaserade allokeringsmodellen bör dessa fördelas så att ca 18 procent av de fossila koldioxidutsläppen allokeras till energiåtervinningen och ca 82 procent av koldioxidutsläppen bör allokeras till produktionen av plastgranulat.

Således bör ca 315 kg koldioxid allokeras till värdekedjans start och ca 69 kg koldioxid bör allokeras till värdekedjans slut av de sammantaget ca 384 kg fossila koldioxidutsläpp som genereras vid energiåtervinning av plasten i ett ton genomsnittligt restavfall.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".


Senast uppdaterad - 2022-09-14