2020:03/Reviderade schabloner för beräkning av avfallsindikatorer
- Författare: David Holmström och Martyna Solis, Profu
- Pris: 300
Ny reviderad version från maj 2020.
År 2014 tog Avfall Sverige, i samarbete med några kommuner och organisationer, fram en uppsättning avfallsindikatorer för att kunna mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Projektet utfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet och Profu. Under 2015 implementerades några av dessa avfallsindikatorer i Avfall Web. Med hjälp av olika rapporter i Avfall Web kan kommunen följa upp resurseffektiviteten för avfallshanteringen på lokal nivå. Indikatorerna visar förändringar utan att i detalj ge förklaringar till dess orsaker. För att beräkna många av indikatorerna används schablonvärden som visar effektiviteten i avfallshanteringen (hur stor del utgörs av rejekt etc). Schablonerna är som regel nationella medelvärden, men några är kommun- eller anläggningsspecifika och kan justeras av användarna.
Profu, som utfört föreliggande studie, redovisar förslag till uppdateringar av schablonerna och beskriver de motiv och referenser som ligger till grund för förslagen. Utgångspunkten för de olika schablonerna är den fraktionsindelning som finns i Avfall Web. En sammanfattande jämförelse mellan framtaget förslag till uppdatering av schablonvärden och tidigare värden presenteras i tabeller i Bilaga 1. Profu har i ett antal fall även inkluderat en bedömning huruvida schablonerna behöver ytterligare uppdatering inom ett till två år då de påverkas av faktorer som förändras snabbt. Exempel på detta är plast- och textilåtervinning.
Plastfrågan är verkligen i hetluften just nu, bland annat har det varit en del diskussioner om hur stor del av den insamlade plasten som faktiskt materialåtervinns. Plastavfallsfraktion från hushållen består av plastförpackningar och så kallad kommunplast, som vissa kommuner har separat insamling av på återvinningscentraler. Till skillnad från plastförpackningar med nationellt insamlingssystem och system för producentansvar startade insamlingen av kommunplast på eget initiativ av kommunerna för att öka materialåtervinningsgraden. Enligt en kartläggning av plastflöden är det knappt 10 procent av allt uppkommet plastavfall, såväl hushålls- som verksamhetsavfall, som materialåtervinns till ny plast.
Omkring 35 procent av de insamlade plastförpackningarna bedöms materialåtervinnas i dagsläget. Resterande del, 65 procent, antas gå till energiåtervinning. Plastförpackningar är en av de fraktioner med störst korrigering i denna översyn. Tidigare har andelen som materialåtervunnits bedömts vara 75 procent, nu sänks andelen alltså till 35 procent. Även textilavfall har stor korrigering nedåt - från 90 till 50 procent materialåtervinning. Svårigheten med textilåtervinning ligger i avfallsströmmens komplexitet - tygen består ofta av flera olika fibertyper. Därför måste det finnas flera olika återvinningstekniker för att tillhandahålla ett effektivt textilåtervinningssystem. Många nya tekniker är ännu inte tillräckligt mogna för att kunna introduceras i stor skala och de kräver ytterligare teknikutveckling.
Returpapper, pappersförpackningar och wellpapp är ett område där korrigering har gjorts uppåt från 70 till mellan 80 och 90 procent materialåtervinning.
För matavfall som samlas in för att gå till rötning i biogasanläggning har andelen rejekt, det vill säga det som går till energiåtervinning, minskat från 26 till 22 procentenheter. 78 procent nyttjas således för biologisk återvinning i form av biogas och biogödsel.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Ny reviderad version från maj 2020.
År 2014 tog Avfall Sverige, i samarbete med några kommuner och organisationer, fram en uppsättning avfallsindikatorer för att kunna mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Projektet utfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet och Profu. Under 2015 implementerades några av dessa avfallsindikatorer i Avfall Web. Med hjälp av olika rapporter i Avfall Web kan kommunen följa upp resurseffektiviteten för avfallshanteringen på lokal nivå. Indikatorerna visar förändringar utan att i detalj ge förklaringar till dess orsaker. För att beräkna många av indikatorerna används schablonvärden som visar effektiviteten i avfallshanteringen (hur stor del utgörs av rejekt etc). Schablonerna är som regel nationella medelvärden, men några är kommun- eller anläggningsspecifika och kan justeras av användarna.
Profu, som utfört föreliggande studie, redovisar förslag till uppdateringar av schablonerna och beskriver de motiv och referenser som ligger till grund för förslagen. Utgångspunkten för de olika schablonerna är den fraktionsindelning som finns i Avfall Web. En sammanfattande jämförelse mellan framtaget förslag till uppdatering av schablonvärden och tidigare värden presenteras i tabeller i Bilaga 1. Profu har i ett antal fall även inkluderat en bedömning huruvida schablonerna behöver ytterligare uppdatering inom ett till två år då de påverkas av faktorer som förändras snabbt. Exempel på detta är plast- och textilåtervinning.
Plastfrågan är verkligen i hetluften just nu, bland annat har det varit en del diskussioner om hur stor del av den insamlade plasten som faktiskt materialåtervinns. Plastavfallsfraktion från hushållen består av plastförpackningar och så kallad kommunplast, som vissa kommuner har separat insamling av på återvinningscentraler. Till skillnad från plastförpackningar med nationellt insamlingssystem och system för producentansvar startade insamlingen av kommunplast på eget initiativ av kommunerna för att öka materialåtervinningsgraden. Enligt en kartläggning av plastflöden är det knappt 10 procent av allt uppkommet plastavfall, såväl hushålls- som verksamhetsavfall, som materialåtervinns till ny plast.
Omkring 35 procent av de insamlade plastförpackningarna bedöms materialåtervinnas i dagsläget. Resterande del, 65 procent, antas gå till energiåtervinning. Plastförpackningar är en av de fraktioner med störst korrigering i denna översyn. Tidigare har andelen som materialåtervunnits bedömts vara 75 procent, nu sänks andelen alltså till 35 procent. Även textilavfall har stor korrigering nedåt - från 90 till 50 procent materialåtervinning. Svårigheten med textilåtervinning ligger i avfallsströmmens komplexitet - tygen består ofta av flera olika fibertyper. Därför måste det finnas flera olika återvinningstekniker för att tillhandahålla ett effektivt textilåtervinningssystem. Många nya tekniker är ännu inte tillräckligt mogna för att kunna introduceras i stor skala och de kräver ytterligare teknikutveckling.
Returpapper, pappersförpackningar och wellpapp är ett område där korrigering har gjorts uppåt från 70 till mellan 80 och 90 procent materialåtervinning.
För matavfall som samlas in för att gå till rötning i biogasanläggning har andelen rejekt, det vill säga det som går till energiåtervinning, minskat från 26 till 22 procentenheter. 78 procent nyttjas således för biologisk återvinning i form av biogas och biogödsel.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2022-08-12