2019:14/Uppdaterat beslutsstöd för återvinning av slaggrus i specifika asfalttäckta anläggningskonstruktioner

Denna reviderade rapport ersätter tidigare rapport 2017:04.

Avfallsförbränning med energiutvinning utgör den huvudsakliga behandlingen av hushållens och delvis även av industrins avfall i Sverige idag. Som främsta restprodukt uppkommer bottenaska som är utgångsmaterialet för slaggrus. För närvarande är den huvudsakliga användning av slaggrus som ett avjämningsmaterial i samband med sluttäckning av deponier. I kanske 5 till maximalt 10 år finns det en påtaglig efterfråga för slaggrus som avjämningsmaterial. På grund av sina fysiska egenskaper och produktionsvolymen har slaggrus stor potential att ersätta jungfruliga material och spara naturresurser vid anläggningsarbeten och i konstruktioner även utanför deponier. Således kan slaggrus utgöra en viktig byggsten på väg till en cirkulär ekonomi.

Mot bakgrundshalter förhöjda halter av potentiellt hälso- och miljöfarliga ämnen i slaggrus medför att risker vid återvinning måste bedömas. Det utgås ifrån att återvinningen som den avses i denna rapport normalt måste anmälas som en miljöfarlig verksamhet. I vissa fall kan den även kräva tillstånd. Eftersom anläggningskonstruktioner som slaggrus främst lämpar sig för liknar varandra, ligger det till hands att ta fram ett övergripande processstöd och riktvärden för återvinning av slaggrus i anläggningsarbeten. Föreliggande rapport och tillhörande bilagor ska vara just ett sådant stöd för slaggrusproducenter, verksamhetsutövare och myndigheter. Rapporten omfattar i stort de fyra följande delarna:

En förklarande huvudrapport med bakgrundsinformation, en kort redovisning av kunskapsläget och en beskrivning av typfall föråtervinning av slaggrus i (vissa) täckta anläggningskonstruktioner,
Beräkning av riktvärden för typfallen sombaseras på men delvis avviker från Naturvårdsverkets riskbedömningsmodell för förorenadeområden.
Ett beslutsstöd i form av ett flödesschema,
En checklista för planerade anläggningsprojekt.
Rapporten har utarbetats av Sweco (projektledare och huvudförfattare Martijn van Praagh, riskbedömare Matilda Johansson, granskare Karin Axelström) tillsammans med Johan Fagerqvist (Avfall Sverige), Raul Grönholm (Sysav), Niklas Hansson (Vattenfall) och Harald Svensson (Fortum).

Rapporten har uppdaterats under 2018 för att förtydliga hur antaganden och anläggningsförutsättningar påverkar riktvärden med avseende på hälsa (med exemplet bly i den nytillkomna bilaga 8), samt med anledning av Avfall Sveriges nya vägledning för klassificering av förbränningsrester (rapport 2018:13).

Det bedöms att återvinning av slaggrus som

Klassificeras som icke-farligt avfall
uppvisar lägre halter än de beräknade riktvärdena
i en asfalttäckt konstruktion som den beskrivs i detta dokument innebär ringa risk och kräver således åtminstone en anmälan avseende miljöfarlig verksamhet (C-verksamhet).
Bedömning om ringa risk kan enbart göras under följande förutsättningar:

Konstruktion, anläggning, drift och rivningmotsvarar typfallen och i övrigt vad som beskrivs i denna rapport som ligger till grund förriskbedömningen.
Förutsättningarna på platsen där slaggrus skaanvändas motsvarar de som beskrivs i rapporten och riskbedömningen, alternativt är dessaännu gynnsammare för att minimera miljö- ochhälsosriker.
Förutsättningarna och antaganden innebär således att det inte är fråga om ”fri användning” som den beskrivs i Naturvårdsverkets handbok för återvinning av avfall i anläggningsarbete. Myndigheter kan även komma att göra en annan bedömning med avseende på risknivån och ställa ytterliggare krav på riskreducering.

Metoden som ligger till grund för beräkning av riktvärden är framtagen för föroreningar som ligger (kvar) i mark, inte för föroreningar som placeras ovan mark. Den har dock med delvis andra modifikationer används i tidigare beräkning av riktvärden för återvinning av slaggrus av bland andra SGI. Metoden har den stora fördelen att många - särskilt hos miljömyndigheter - är i grunden förtrogna med den.

Till skillnad från metaller och, bland andra ämnen, PAH innehåller slaggrus relativt höga halter av lättlösliga salter som kan transporteras till mark, grundvatten och ytvatten. I många fall avtar halterna beroende på hur mycket vatten som har passerat materialet relativt snabbt. I underliggande riskbedömning har inget sådant utlakningsförlopp för något ämne beaktats. Istället utgås från en maximalt tillåtlig jämviktskoncentration för de ämnena som omfattas av riskbedömningen. Detta bör i de flesta fall vara ett försiktigt (konservativt) antagande, då det inte tas hänsyn till de sannolikt avtagande koncentrationerna under anläggningens drifttid.

Konstruktioner som följer typfallens uppbyggnad och riskbedömningens antaganden samt uppvisar halter av potentiellt hälso- och miljöfarliga ämnen som är lägre än respektive i paritet med riktvärden för typfallet anses medföra ringa risk för människans hälsa och miljö (se ovan). Om användningen av slaggrus i anläggningsarbeten

avviker från typfallens konstruktion,
uppvisar högre halter än riktvärden,
uppvisar påtagliga halter av merparten av föroreningar samtidigt
uppvisar påtagliga halter av andra potentiellthälso- ellerm miljöfarliga ämnen som inte beaktas i riskbedömningen och/eller
planeras göras på en plats där förutsättningaravviker från de antagna eller är osäkra
planeras göras på en plats där det redan finnskonstruktioner med återvunnet avfall/materiali närheten är riktvärdena inte tillämpliga och en platsspecifik bedömning måste göras.
En sådan kan leda till både högre och lägre riktvärden. Särskilt hälsobareserade riktvärden är beroende av förutsättningar på platsen, konstruktionstiden och föroreningars egenskaper. Att minimera eller utesluta exponeringsvägar kan leda till högre riktvärden. Detta måste dock undersökas plastspecifikt, det vill säga från fall till fall.

Vissa antaganden i riskbedömningen bör verifieras innan eller i samband med kommande anläggningsprojekt. Dessutom kan framtida resultat från pågående arbeten inom avfallsklassning och biotillgänglighet av föroreningar ha inverkan på riktvärden för återvinning av slaggrus som avses i denna publikation.

Framförallt följande aspekter bör beaktas eller fördjupas.

Riskbedömningen i rapporten utgår ifrån att slaggruset tas bort efter konstruktionen har tjänat ut (efter dubbla antagna livslängden, 64 år). För att inte riskera att lämna eventuella miljöproblem till kommande generationer bör juridiska, administrativa och (miljö-)tekniska förutsättningar för omhändertagande av uttjänt slaggrus utvecklas (retursystem, återvinning, riskbedömning för kvarlämnade av vissa delar, etc.).
Utfallen av pågående arbeten vad som gäller end-of-waste kriterierna för ballast samt för klassificering av avfall enligt nya CLP-kriterierna kan påverka hantering av slaggrus.
Pågående forskningsarbeten kring biotillgänglighet av vissa metaller kan påverka Naturvårdsvärdets riskbedömningsmodell och således beräkningen av riktvärden för slaggrusåtervinning.
Både modellen för damning och antaganden för deposition av damm bör verifieras med mätningar i fält och spridningsmodeller. Metoder för att optimalt förhindra eller motverka damning vid anläggningsarbeten bör utvecklas.
En bestämning av utlakningsförloppet av de relevanta föroreningarna från slaggruset som en funktion av L/S, tid eller kemisk-fysikaliska förutsättningar hade kunnat precisera riskbedömningen med avseende på risker för underliggande mark samt grund- och ytvatten.
Dataunderlaget för totalhalter och utlakning av slaggrus bör förbättras så att det säkerställs att laktester på dagens slaggrus återger ett ”worst case” för ämnestransport som är rimligt. Detta skulle dessutom ge slaggrusproducenter möjlighet till benchmarking.
Det har inte i detalj undersökts eller tagits hänsyn till hur yttre faktorer som tjäle eller vägsalt påverkar utlakningen från en slaggruskonstruktion.
Den faktiska påverkan av slaggrus på mikroorganismer i underliggande eller närliggande jord på grund av halter och förekomstformer av miljöfarliga ämnen (högt pH etc.) är inte väl undersökt. Kunskapen bör förbättras och kan leda till justeringar av riktvärden och rekommendationer för konstruktioner med slaggrus.
Riktvärdena för de konstruktionerna som beskrivs är inte att likställa med en allmän acceptans av föreringsnivåer upp till riktvärdena. Det krävs fortsatt och intensifierat forskning- och utvecklingsarbete för att ytterligare reducera halter av potentiellt förorenande ämnen i slaggrus och öka återvinning av metaller från den.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".

• 2019 14 Uppdaterat Beslutstoed.pptx

  283,9KB