Efter provsortering i Norge, konstaterades att närmare 14 procent återvinningsmaterial kunde sorteras ut från det inkommande restavfallet. ROAF, som sorterade restavfall från Göteborg och Örebro, uppger att man normalt sorterar ut mellan 18 och 20 procent återvinningsmaterial från det inkommande restavfallet. Utifrån resultatet av provsorteringen i projektet och observationer i anläggningen verkar det som en rimlig nivå att uppnå även med svenskt restavfall.
Plockanalyser på avfall från flerbostadshus i Sverige visar att trots ett mångårigt informationsarbete, och i många fall goda möjligheter till fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar, utgör andelen förpackningsmaterial 1/3 av innehållet i restavfallspåsen. Enligt Avfall Sveriges rapport nr 2016:28 ”Vad slänger hushållen i soppåsen?” framgår det att andelen tidningar och förpackningar i restavfallet för de svenska flerbostadshusen utgör 36 procent. Det är nästa lika stora volymer som det samlas in i FTI-systemet. I de östra stadsdelarna i Göteborg utgör andelen tidningar och förpackningar 37,9 procent av restavfallspåsen och motsvarande siffra för Örebro är 38,6 procent.
Det är en materialresurs som i dagsläget är helt outnyttjad. En möjlighet att utnyttja denna materialresurs är att förbehandla hushållsavfallet i en storskalig sorteringsanläggning, så kallad MRF (Material Recovery Facility). Det finns uppskattningsvis ett 50-tal sådana anläggningar runt om i Europa, men inte några i Sverige. MRF-anläggningar i Europa anger att av det inkommande materialet kan 18-20 procent sorteras ut som återvinningsmaterial som sedan kan skickas vidare till materialåtervinning. Tidigare var det vanligt att sorteringsanläggningarna hade större eller mindre inslag av handsortering, men den tekniska utvecklingen har inneburit att det nu finns anläggningar helt utan manuell sortering.
En av Europas modernaste sorteringsanläggningar finns utanför Lilleström i Norge. Det är Romerike Avfallsforedling IKS (ROAF) som driver anläggningen. ROAF är ett regionalt kommunalt aktiebolag. Sorteringsanläggningen togs i drift 2014 och är helt automatiserad, det förekommer inte någon manuell sortering i anläggningen. För att sortera materialet använder man så kallad NIR-teknik. Den kan enkelt beskrivas som en kamera som med hjälp av infrarött ljus skannar materialet på ett transportband och identifierar olika materialtyper. Därefter kan de olika materialen skiljas från varandra med hjälp av luftströmmar.
För att kunna utvärdera om förbehandling av hushållsavfall i en MRF är ett realistiskt alternativ också för Sverige har Göteborgs Stad och Örebro kommun i ett gemensamt projekt transporterat 40 ton hushållsavfall från flerbostadshus i Göteborg och Örebro till ROAF:s sorteringsanläggning i Lilleström, Norge, där materialet provsorterats. Provmaterialet har samlats in från hämtställen med underjordsbehållare som har tillgång till fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar, samt separat insamling av matavfall eller återvinningsstationer i närområdet. De utsorterade återvinningsbara materialfraktionerna vägdes och kvaliteten verifieras genom plockanalys. Efter provsorteringen konstaterades att närmare 14 procent återvinningsmaterial kunde sorteras ut från det inkommande restavfallet.
De utsorterade materialen kan delas in i tre olika delar: Restavfall större än 50 mm, Restavfall mindre än 50 mm och utsorterade återvinningsmaterial. Återvinningsmaterialen sorteras ut som: magnetisk metall, icke magnetisk metall, papper och plast i 5 olika materialfraktioner, PE (polyeten), PP (polypropen), PET (polyetentereftalat), PE film och Mixed plastics.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Efter provsortering i Norge, konstaterades att närmare 14 procent återvinningsmaterial kunde sorteras ut från det inkommande restavfallet. ROAF, som sorterade restavfall från Göteborg och Örebro, uppger att man normalt sorterar ut mellan 18 och 20 procent återvinningsmaterial från det inkommande restavfallet. Utifrån resultatet av provsorteringen i projektet och observationer i anläggningen verkar det som en rimlig nivå att uppnå även med svenskt restavfall.
Plockanalyser på avfall från flerbostadshus i Sverige visar att trots ett mångårigt informationsarbete, och i många fall goda möjligheter till fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar, utgör andelen förpackningsmaterial 1/3 av innehållet i restavfallspåsen. Enligt Avfall Sveriges rapport nr 2016:28 ”Vad slänger hushållen i soppåsen?” framgår det att andelen tidningar och förpackningar i restavfallet för de svenska flerbostadshusen utgör 36 procent. Det är nästa lika stora volymer som det samlas in i FTI-systemet. I de östra stadsdelarna i Göteborg utgör andelen tidningar och förpackningar 37,9 procent av restavfallspåsen och motsvarande siffra för Örebro är 38,6 procent.
Det är en materialresurs som i dagsläget är helt outnyttjad. En möjlighet att utnyttja denna materialresurs är att förbehandla hushållsavfallet i en storskalig sorteringsanläggning, så kallad MRF (Material Recovery Facility). Det finns uppskattningsvis ett 50-tal sådana anläggningar runt om i Europa, men inte några i Sverige. MRF-anläggningar i Europa anger att av det inkommande materialet kan 18-20 procent sorteras ut som återvinningsmaterial som sedan kan skickas vidare till materialåtervinning. Tidigare var det vanligt att sorteringsanläggningarna hade större eller mindre inslag av handsortering, men den tekniska utvecklingen har inneburit att det nu finns anläggningar helt utan manuell sortering.
En av Europas modernaste sorteringsanläggningar finns utanför Lilleström i Norge. Det är Romerike Avfallsforedling IKS (ROAF) som driver anläggningen. ROAF är ett regionalt kommunalt aktiebolag. Sorteringsanläggningen togs i drift 2014 och är helt automatiserad, det förekommer inte någon manuell sortering i anläggningen. För att sortera materialet använder man så kallad NIR-teknik. Den kan enkelt beskrivas som en kamera som med hjälp av infrarött ljus skannar materialet på ett transportband och identifierar olika materialtyper. Därefter kan de olika materialen skiljas från varandra med hjälp av luftströmmar.
För att kunna utvärdera om förbehandling av hushållsavfall i en MRF är ett realistiskt alternativ också för Sverige har Göteborgs Stad och Örebro kommun i ett gemensamt projekt transporterat 40 ton hushållsavfall från flerbostadshus i Göteborg och Örebro till ROAF:s sorteringsanläggning i Lilleström, Norge, där materialet provsorterats. Provmaterialet har samlats in från hämtställen med underjordsbehållare som har tillgång till fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar, samt separat insamling av matavfall eller återvinningsstationer i närområdet. De utsorterade återvinningsbara materialfraktionerna vägdes och kvaliteten verifieras genom plockanalys. Efter provsorteringen konstaterades att närmare 14 procent återvinningsmaterial kunde sorteras ut från det inkommande restavfallet.
De utsorterade materialen kan delas in i tre olika delar: Restavfall större än 50 mm, Restavfall mindre än 50 mm och utsorterade återvinningsmaterial. Återvinningsmaterialen sorteras ut som: magnetisk metall, icke magnetisk metall, papper och plast i 5 olika materialfraktioner, PE (polyeten), PP (polypropen), PET (polyetentereftalat), PE film och Mixed plastics.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2022-09-14