Inom projektet har värdering av olika intäkter gjorts baserade på medelvärden över tre till fem år. Detta ger en allokering av emissioner och resurser till energisystemet på 61 procent av den totala belastningen, och därmed följaktligen 39 procent till avfallssystemet. En ny allokeringsfaktor bör inledningsvis beräknas varje år.
Allokering av emissioner och resurser vid avfallsförbränning med energiutvinning är ett område som inte har någon riktigt etablerad praxis. Syftet med detta projekt har därför varit att ta fram ett underlag för en ekonomisk allokeringsfaktor mellan energi- och avfallssystemet, samt att beräkna en allokeringsfaktor som exempel. Principen för allokeringen är att väga intäkterna från behandlingsavgiften och energiförsäljningen mot varandra. Den del som står för den största intäkten bär också den största belastningen.
Ett antal olika referenser har identifierats som intressanta för en ekonomisk allokeringsfaktor. För att få en transparens i modellen har källor som är, eller kan tänkas bli, offentliga, valts i första hand. De källor som huvudsakligen använts är:
Vid uppskattningen av intäkterna har värderingen av värmen från produktionsanläggningen beräknats baklänges med utgång i pris till slutkund. I dessa beräkningar har hänsyn tagits till värmeförluster i nätet, kostnader för distribution och försäljning samt kostnader för spetslastproduktion. Värderingen av olika intäkter har baserats på medelvärden över tre till fem år och fördelas enligt följande:
Detta ger en allokering av emissioner och resurser till energisystemet på 61% av den totala belastningen, och därmed följaktligen 39% till avfallssystemet.
Det finns utrymme för förbättringar på kvaliteten av det dataunderlag som används i modellen. Det finns även en del frågetecken kring vilka produktionsdata som rapporteras i olika sammanhang (netto eller brutto). De data som har använts har dock bedömts som bäst lämpade sett till den praktiska genomförbarheten och transparensen.
Rekommendationen är att inledningsvis beräkna en ny allokeringsfaktor årligen för att se hur stora förändringar som blir. Det statistiska underlaget bör bli bättre med tiden eftersom vissa av datakällorna inte funnits så länge. Om förändringarna är små kan man senare övergå till att uppdatera allokeringsfaktorn vart tredje eller vart femte år.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Inom projektet har värdering av olika intäkter gjorts baserade på medelvärden över tre till fem år. Detta ger en allokering av emissioner och resurser till energisystemet på 61 procent av den totala belastningen, och därmed följaktligen 39 procent till avfallssystemet. En ny allokeringsfaktor bör inledningsvis beräknas varje år.
Allokering av emissioner och resurser vid avfallsförbränning med energiutvinning är ett område som inte har någon riktigt etablerad praxis. Syftet med detta projekt har därför varit att ta fram ett underlag för en ekonomisk allokeringsfaktor mellan energi- och avfallssystemet, samt att beräkna en allokeringsfaktor som exempel. Principen för allokeringen är att väga intäkterna från behandlingsavgiften och energiförsäljningen mot varandra. Den del som står för den största intäkten bär också den största belastningen.
Ett antal olika referenser har identifierats som intressanta för en ekonomisk allokeringsfaktor. För att få en transparens i modellen har källor som är, eller kan tänkas bli, offentliga, valts i första hand. De källor som huvudsakligen använts är:
Vid uppskattningen av intäkterna har värderingen av värmen från produktionsanläggningen beräknats baklänges med utgång i pris till slutkund. I dessa beräkningar har hänsyn tagits till värmeförluster i nätet, kostnader för distribution och försäljning samt kostnader för spetslastproduktion. Värderingen av olika intäkter har baserats på medelvärden över tre till fem år och fördelas enligt följande:
Detta ger en allokering av emissioner och resurser till energisystemet på 61% av den totala belastningen, och därmed följaktligen 39% till avfallssystemet.
Det finns utrymme för förbättringar på kvaliteten av det dataunderlag som används i modellen. Det finns även en del frågetecken kring vilka produktionsdata som rapporteras i olika sammanhang (netto eller brutto). De data som har använts har dock bedömts som bäst lämpade sett till den praktiska genomförbarheten och transparensen.
Rekommendationen är att inledningsvis beräkna en ny allokeringsfaktor årligen för att se hur stora förändringar som blir. Det statistiska underlaget bör bli bättre med tiden eftersom vissa av datakällorna inte funnits så länge. Om förändringarna är små kan man senare övergå till att uppdatera allokeringsfaktorn vart tredje eller vart femte år.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2022-08-16