I rapporten ges en bakgrundsbeskrivning av metodik samt motiv till prioritering av ämnen som ska bedömas. Följande delar ingår i rapporten: Bedömningsmetodik och acceptanskriterier, beskrivning av metodik för att bedöma hur ett lakvatten kan påverka slamkvaliteten, översikt av tillgängliga data på föroreningars förekomst i lakvatten, prioritering av föroreningar samt exempel på hur metodiken kan tillämpas.
Många svenska deponier eller avfallsanläggningar har sitt lakvatten kopplat till ett avloppsreningsverk. Certifieringssystemet REVAQ syftar bland annat till en bättre slamkvalitet. En utgångspunkt i REVAQs regelverk är att lakvatten ska kopplas bort från reningsverken. Undantag från denna regel kan vara aktuellt om det inte bedöms rimligt att etablera lokal rening. Men då ska man visa att lakvattnets påverkans på slamkvaliteten är tolerabel.
I rapporten används en internationellt erkänd metodik, SimpleTreat 3.1. Metodiken har sedan utvecklats för att bedöma hur deponilakvatten kan påverka slam från reningsverk. Metodiken kommer att användas inom REVAQs regelverk för att bedöma om ett lakvatten bör kopplas bort. Innan metodiken tillämpas bör dock mer uppenbara metoder för att koppla bort lakvattnet ha utvärderats och befunnits tekniskt eller praktiskt svårgenomförda.
Metodiken innehåller bedömningskriterier, en lista över prioriterade ämnen samt vägledning för genomförande av en prövning. En operativ vägledning ges i en separat manual. Rapporten redovisar utgångspunkterna och principerna för föreslagna bedömningskriterier, samt ger en översiktlig genomgång av lakvattendata. Baserat på denna genomgång har ett stort antal organiska ämnen utvärderats och en slutlig prioriteringslista framtagits. Metodiken omfattar påverkan på slam och påverkan på avloppsreningsverkets recipient. För närvarande är det påverkan på slam som kommer att ingå i REVAQs regelverk.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
I rapporten ges en bakgrundsbeskrivning av metodik samt motiv till prioritering av ämnen som ska bedömas. Följande delar ingår i rapporten: Bedömningsmetodik och acceptanskriterier, beskrivning av metodik för att bedöma hur ett lakvatten kan påverka slamkvaliteten, översikt av tillgängliga data på föroreningars förekomst i lakvatten, prioritering av föroreningar samt exempel på hur metodiken kan tillämpas.
Många svenska deponier eller avfallsanläggningar har sitt lakvatten kopplat till ett avloppsreningsverk. Certifieringssystemet REVAQ syftar bland annat till en bättre slamkvalitet. En utgångspunkt i REVAQs regelverk är att lakvatten ska kopplas bort från reningsverken. Undantag från denna regel kan vara aktuellt om det inte bedöms rimligt att etablera lokal rening. Men då ska man visa att lakvattnets påverkans på slamkvaliteten är tolerabel.
I rapporten används en internationellt erkänd metodik, SimpleTreat 3.1. Metodiken har sedan utvecklats för att bedöma hur deponilakvatten kan påverka slam från reningsverk. Metodiken kommer att användas inom REVAQs regelverk för att bedöma om ett lakvatten bör kopplas bort. Innan metodiken tillämpas bör dock mer uppenbara metoder för att koppla bort lakvattnet ha utvärderats och befunnits tekniskt eller praktiskt svårgenomförda.
Metodiken innehåller bedömningskriterier, en lista över prioriterade ämnen samt vägledning för genomförande av en prövning. En operativ vägledning ges i en separat manual. Rapporten redovisar utgångspunkterna och principerna för föreslagna bedömningskriterier, samt ger en översiktlig genomgång av lakvattendata. Baserat på denna genomgång har ett stort antal organiska ämnen utvärderats och en slutlig prioriteringslista framtagits. Metodiken omfattar påverkan på slam och påverkan på avloppsreningsverkets recipient. För närvarande är det påverkan på slam som kommer att ingå i REVAQs regelverk.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2022-09-19