Minireningsverk är en tekniklösning som blir allt vanligare i enskilda avloppsanläggningar. Kommunens avfallsansvariga organisation har det övergripande ansvaret för tömning och behandling av slammet, som definieras som hushållsavfall.
Det finns idag ett 30-tal fabrikat och modeller av minireningsverk på marknaden, med olika utformning, vilket komplicerar tillståndsgivning och ansvar för tömning. Vid tömning av minireningsverk är det mycket viktigt att personalen är utbildad och att anläggningen har en tydlig driftinstruktion, men det saknas kunskap inom kommunernas tillsyns- och avfallsansvariga organisationer om hur drift, underhåll och tömning ska utföras. Avfall Sverige har därför initierat ett utvecklingsprojekt kring detta och WRS Uppsala AB har fått uppdraget att genomföra en utredning om hur slamtömning av minireningsverk bör hanteras.
Minireningsverk ska slamtömmas regelbundet, hur ofta varierar mellan olika fabrikat. Slamtömning sker med slamsugningsbil, på samma sätt som tömning av slamavskiljare. Exakt hur tömningen ska utföras varierar mellan olika fabrikat, till exempel finns variationer i hur många lock som måste öppnas och hur många fack som ska slamtömmas. Mellan ett och fyra lock behöver öppnas för att en fullständig slamtömning ska kunna utföras. Ofta är det olika fack som måste tömmas, vilket ibland måste ske i en särskild ordning. Många av reningsverken har känsliga detaljer som sitter i utsatta positioner och som riskerar att skadas vid slamtömning.
I många fall måste en viss mängd slam lämnas kvar i verket för att behålla den biologiska aktiviteten och inte minska reningseffektiviteten. Hur mycket som ska lämnas kvar varierar mellan olika verk, ibland uppges en procentuell mängd och ibland hänvisas till en markerad nivå i verket. Många reningsverk måste efter tömningen återfyllas med rent vatten, vilket inte ingår i avfallsverksamhetens ansvar, utan är fastighetsägarens eget ansvar.
Återfyllnad kan dock erbjudas som en tilläggstjänst, om slamtömningsentreprenören har tillgång till en kombibil, med en tank för slammet och en tank med rent vatten.
Slamtömningen av minireningsverk fungerar relativt väl i många kommuner, men det finns också en hel del svårigheter. De främsta svårigheterna är hur slamtömmarna ska få tillgång till slamtömnings-instruktioner för respektive anläggning på bästa sätt, att instruktionerna ibland är otydliga samt att reningsverken har känsliga delar som kan ta skada vid slamtömning. Det är ovanligt att kommunerna har en särskild tömningstaxa för minireningsverk.
Det kan dock finnas behov av det eftersom tömning av minireningsverk ofta tar längre tid än tömning av vanliga slamavskiljare. I vilken utsträckning miljökontoren tar hänsyn till slamtömningen vid tillståndsgivning av minireningsverk varierar. Det är vanligare att man tar hänsyn till lokalisering av anläggningen än till utformning. Miljökontoren har möjlighet att ställa större krav vad gäller slamtömning av minireningsverk (till exempel krav på tydlig driftsinstruktion) än vad man generellt gör idag.
Det finns behov i många kommuner att utveckla samarbetet mellan avfallsverksamheten och miljökontoret vad gäller enskilda avlopp i allmänhet och minireningsverk i synnerhet.
Följande råd ges angående minireningsverk till de avfallsansvariga i kommunerna:
Råd och rekommendationer ges också till de kommunala miljökontoren, till leverantörer av minireningsverk och till nationella aktörer.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Minireningsverk är en tekniklösning som blir allt vanligare i enskilda avloppsanläggningar. Kommunens avfallsansvariga organisation har det övergripande ansvaret för tömning och behandling av slammet, som definieras som hushållsavfall.
Det finns idag ett 30-tal fabrikat och modeller av minireningsverk på marknaden, med olika utformning, vilket komplicerar tillståndsgivning och ansvar för tömning. Vid tömning av minireningsverk är det mycket viktigt att personalen är utbildad och att anläggningen har en tydlig driftinstruktion, men det saknas kunskap inom kommunernas tillsyns- och avfallsansvariga organisationer om hur drift, underhåll och tömning ska utföras. Avfall Sverige har därför initierat ett utvecklingsprojekt kring detta och WRS Uppsala AB har fått uppdraget att genomföra en utredning om hur slamtömning av minireningsverk bör hanteras.
Minireningsverk ska slamtömmas regelbundet, hur ofta varierar mellan olika fabrikat. Slamtömning sker med slamsugningsbil, på samma sätt som tömning av slamavskiljare. Exakt hur tömningen ska utföras varierar mellan olika fabrikat, till exempel finns variationer i hur många lock som måste öppnas och hur många fack som ska slamtömmas. Mellan ett och fyra lock behöver öppnas för att en fullständig slamtömning ska kunna utföras. Ofta är det olika fack som måste tömmas, vilket ibland måste ske i en särskild ordning. Många av reningsverken har känsliga detaljer som sitter i utsatta positioner och som riskerar att skadas vid slamtömning.
I många fall måste en viss mängd slam lämnas kvar i verket för att behålla den biologiska aktiviteten och inte minska reningseffektiviteten. Hur mycket som ska lämnas kvar varierar mellan olika verk, ibland uppges en procentuell mängd och ibland hänvisas till en markerad nivå i verket. Många reningsverk måste efter tömningen återfyllas med rent vatten, vilket inte ingår i avfallsverksamhetens ansvar, utan är fastighetsägarens eget ansvar.
Återfyllnad kan dock erbjudas som en tilläggstjänst, om slamtömningsentreprenören har tillgång till en kombibil, med en tank för slammet och en tank med rent vatten.
Slamtömningen av minireningsverk fungerar relativt väl i många kommuner, men det finns också en hel del svårigheter. De främsta svårigheterna är hur slamtömmarna ska få tillgång till slamtömnings-instruktioner för respektive anläggning på bästa sätt, att instruktionerna ibland är otydliga samt att reningsverken har känsliga delar som kan ta skada vid slamtömning. Det är ovanligt att kommunerna har en särskild tömningstaxa för minireningsverk.
Det kan dock finnas behov av det eftersom tömning av minireningsverk ofta tar längre tid än tömning av vanliga slamavskiljare. I vilken utsträckning miljökontoren tar hänsyn till slamtömningen vid tillståndsgivning av minireningsverk varierar. Det är vanligare att man tar hänsyn till lokalisering av anläggningen än till utformning. Miljökontoren har möjlighet att ställa större krav vad gäller slamtömning av minireningsverk (till exempel krav på tydlig driftsinstruktion) än vad man generellt gör idag.
Det finns behov i många kommuner att utveckla samarbetet mellan avfallsverksamheten och miljökontoret vad gäller enskilda avlopp i allmänhet och minireningsverk i synnerhet.
Följande råd ges angående minireningsverk till de avfallsansvariga i kommunerna:
Råd och rekommendationer ges också till de kommunala miljökontoren, till leverantörer av minireningsverk och till nationella aktörer.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2022-09-14