(Aerobic treatment)

Behandling av bioavfall med tillgång till/tillförsel av syre, exempelvis kompostering

(Anaerobic treatment)

Behandling av bioavfall utan tillgång till/tillförsel av syre, exempelvis rötning

(Ashes)

Se rökgasreningsrest respektive slagg.

(Waste)

Varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om ämnet eller föremålet

1. Ett ämne eller föremål som uppkommit i en produktionsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om
   det är säkerställt att ämnet eller föremålet kommer att fortsätta användas,
2. ämnet eller föremålet kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis,
3. ämnet eller föremålet har producerats som en integrerad del av produktionsprocessen, och
4. den användning som avses i 1 inte strider mot lag eller annan författning och inte leder till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa.

Avfall som har genomgått ett återvinningsförfarande upphör att vara avfall om

1. ämnet eller föremålet ska användas för ett visst ändamål,
2. det finns en marknad för eller efterfrågan på sådana ämnen eller föremål,
3. ämnet eller föremålet uppfyller tillämpliga krav i lag och annan författning, och
4. användningen av ämnet eller föremålet inte leder till allmänt negativa följder för människors hälsa eller miljön.

(15 kap. miljöbalken)

(Waste hierarchy)

Prioriteringsordning som visar i vilken ordning olika behandlingsmetoder för avfall bör användas för att minimera miljöpåverkan. Avfallshierarkin regleras i ramdirektivet om avfall och är implementerad i svensk lagstiftning genom olika bestämmelser i miljölagstiftningen. Styrmedel som förbuden mot att deponera brännbart och organiskt avfall verkar också för att uppfylla avfallshiearkin. Översta steget är Förebyggande – minska avfallets mängd och farlighet, därefter följer Förberedelse för återanvändning, Återanvändning, Materialåtervinning, Annan återvinning – exempelvis energiåtervinning och sist Bortskaffande – exempelvis genom deponering.

(Baling)

Packa samman och eventuellt binda samman till balar, till exempel inför mellanlagring eller för att få ett lätthanterligt material.

(Best Available Technology)

Bästa tillgängliga teknik, EU-krav för vilken teknik som ska tillämpas utifrån ett miljöperspektiv med hänsyn till vad som kan anses ekonomiskt rimligt (j fr 2 kap. 3§ miljöbalken).

(Biowaste)

Biologiskt lättnedbrytbart avfall, dvs. den del av det organiska avfallet som på begränsad tid kan brytas ner i biologiska processer, exempelvis mat- och trädgårdsavfall (jämför organiskt avfalloch se avfallsförordningen 1 kap 5 §).

(Biocell)

Avgränsat område exempelvis på deponi där bioavfall bryts ner i syrefri process och deponigas tas tillvara.

(Biogas)

Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av biologiskt material, huvudsakligen bestående av metan och koldioxid. Biogas kan användas för energiproduktion eller, efter uppgradering (rening), som fordonsbränsle.

(Biofertilizer)

En produkt från rötning av bioavfall. Det är ett snabbverkande gödselmedel som ersätter mineralgödsel inom jordbruket. Certifierad biogödsel godkänns idag av bland annat KRAV.

(Biological treatment)

Återvinning av humus, näring och/eller energi ur bioavfall genom aerob eller anaerob behandling.

Se bioavfall.

(Disposal)

Sådana förfarande som anges i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614), bland annat deponering.

(BREF)

Ett tekniskt dokument från EU-kommissionen som ska fastställa bästa tillgängliga teknik för olika industrisektorer, exempelvis för avfallsförbränning. Dokumenten identifierar också den miljöprestanda som kan uppnås om man använder bästa tillgängliga teknik (BAT) för den aktuella branschen.

(Combustible waste)

Sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat (se 1 kap 4 § avfallsförordningen).

(Construction and demolition waste)

Avfall som uppstår vid nybyggnad, tillbyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad.

(Landfill)

Upplagsplats för avfall som finns på eller i jorden, dock inte en plats där avfall

1. lastas om för att förbereda det för vidare transport till en annan plats där det ska behandlas,
2. lagras innan det återvinns, om lagringen sker under en kortare period än tre år, eller
3. lagras innan det bortskaffas, om lagringen sker under en kortare period än ett år.

(se 15 kap 5a § miljöbalken)

(Landfill gas)

Biogas som bildas i en deponi.

(Dioxin)

Samlingsnamn för 210 klororganiska föreningar, varav 17 stycken är mycket giftiga och anrikas i fettvävnad.

(Waste from Electric and Electronic Equipment, WEEE)

Elutrustning som omfattas av förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning och som har blivit avfall.

Med elutrustning avses apparater, produkter, komponenter, maskiner, verktyg, instrument och annan utrustning (inklusive alla ingående delar)

1. för generering, överföring eller mätning av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält, eller
2. som är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält för att fungera korrekt.
   • dock bara om utrustningen är avsedd att användas med en elektrisk spänning på högst 1 000 volt växelström eller 1 500 volt likström.

konsumentelavfall: konsumentelutrustning som omfattas av förordningen och som har blivit avfall,
historiskt konsumentelavfall: konsumentelutrustning som har släppts ut på unionsmarknaden före den 14 augusti 2005 och som har blivit konsumentelavfall, och historiskt elavfall: annan elutrustning än konsumentelutrustning som har släppts ut på unionsmarknaden före den 14 augusti 2005 och som har blivit annat elavfall än historiskt konsumentelavfall.

(se även 1 kap 12 och 13 § avfallsförordningen)

(Energy recovery)

Tillvaratagande av el/värme som alstras i en anläggning för avfallsförbränning eller av gas från organiska ämnen, till exempel i en rötningsanläggning eller på en deponi.

(Hazardous waste)

Ämne eller föremål som är avfall och som i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614) beskrivs med en avfallskod markerad med en asterisk (*).
När avfallskoden i bilagan innehåller en hänvisning till 2 kap 3 § avfallsförordningen ska avfallsinnehavaren också klassificera avfallet som farligt avfall, om

1. innehållet av farliga ämnen i avfallet gör att det har en eller flera farliga egenskaper, eller
2. avfallet innehåller något eller några ämnen i 2 kap 3 §.

(Kerb-side collection)

Insamling vid fastighetsgränsen eller vid överenskommen- eller anvisad plats inom rimligt avstånd från fastigheten

(Preparation for re-use)

En avfallshantering som genom kontroll, rengöring eller reparation gör att produkter eller komponenter som blivit avfall kan återanvändas.

(Waste prevention)

Åtgärder som vidtas för att förebygga att det över huvud taget uppkommer avfall exempelvis genom minskad konsumtion eller delat ägande. Förebyggande är det översta steget i EU:s avfallshierarki. Definieras som åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av

1. mängden avfall, inbegripet genom återanvändning av produkter eller förlängning av produkters livslängd,
2. den negativa påverkan av miljön och människors hälsa genom det genererade avfallet, eller
3. halten av skadliga ämnen i material och produkter.

(Bulky waste)

Kommunalt avfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl (se 5§ NF S 2004:4).

(Green waste)

Park-och trädgårdsavfall.

(Household waste)

Tidigare definition av avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Det legala begreppet har upphört och har delvis ersatts med Kommunalt avfall, även kommunens ensamrätt för hämtning har ändrats. Numera kan begreppet hushållsavfall bara användas på hushållens avfall.

(Non-combustible waste)

Avfall som inte kan förbrännas även om energi tillförs, exempelvis sten, metaller.

(Inert waste)

Avfall som inte genomgår några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar, exempelvis sten och grus (se 3 a § deponeringsförordningen).

(Collection)

Med insamling eller att samla in avfall avses att

1. hämta eller ta emot avfall, om detta inte utgör en del av behandlingen av avfallet, eller
2. sortera, lagra eller på annat sätt ta befattning med avfall innan det transporteras vidare till den plats där behandlingen ska påbörjas, om åtgärden inte utförs av avfallsproducenten på den plats där avfallet uppkom. (se 15 kap 7 § miljöbalken).

(Reuse and Recycling Centre)

Med kretsloppspark avses en anläggning där återanvändning, återvinning och avfallssortering samlas. Besökarna uppmuntras på anläggningen att skänka saker till återanvändning genom personlig mottagning. Anläggningarna samarbetar med en/flera organisationer som bedriver sortering, försäljning av produkter för återanvändning och oftast reparation (förberedelse för återanvändning) på samma område. Anläggningar fungerar därutöver som en Återvinningscentral.

(Composting)

Biologisk hantering där biologiskt avfall bryts ner under förbrukning av syre (jämför rötning).

(Municipal waste)

Avfall från hushåll och sådant avfall från andra källor som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll, dock inte

1. avfall från tillverkning,
2. avfall från jord- och skogsbruk,
3. avfall från fiske,
4. avfall från septiktankar, avloppsnät
5. och avloppsrening,
6. bygg- och rivningsavfall, och
7. uttjänta bilar.

(Kommunens ensamrätt för hanteringen avser även visst annat avfall, se 15 kap 5, 20 och 20 a §§ miljöbalken samt avfallsförordningen).

(Source separation)

Sortering eller separering av avfall på samma plats där avfallet uppkommit, till exempel i hushållet (jämför MRF).

(Leachate)

Vätska som rinner genom, tränger ut ur eller innehålls av avfall under deponering, mellanlagring eller transport.

(Liner)

Tätning i deponi, ofta bestående av flera lager, för att förhindra nederbörd att tränga ner i deponin eller för att samla upp lakvatten.

(Biodegradable waste)

Avfall som lämpar sig för kompostering eller rötning.

(Food waste/Catering waste)

Biologiskt nedbrytbart avfall som består av livsmedel eller som uppstår i samband med hantering av livsmedel, d v s livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustrin). Omfattar såväl ätbar mat (se matsvinn) som icke ätbart, exempelvis ben, kärnor och skal. (jfr 1 kap 4 § avfallsförordningen)

(Edible food waste)

Onödigt matavfall, d v s sådan mat som hade kunnat ätas upp om den hanterats på rätt sätt och ätits upp i tid, även avskrap från tallrikar och rester i förpackningar.

(Material recycling)

Se återvinning.

(Unmanned hazardous waste collection point)

Mindre anläggning för mottagning av hushållens farliga avfall, ofta förlagd till en återvinningscentral eller placerad invid en bensinstation.

(Materials recovery facility, MRF)

Anläggning för central sortering av blandat avfall, vanligt i exempelvis Tyskland, uttalas Murf (jämför källsortering).

(Organic waste)

Bioavfall, plastavfall och annat avfall som innehåller organiskt kol. (se 1 kap 4 § avfallsförordningen). 

(Producer)

Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl (se 15 kap. 9 § miljöbalken).

(Producers’ responsibility)

Skyldighet för producenter att se till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas på ett sätt som kan krävas för en miljö- och hälsomässigt godtagbar avfallshantering (j fr 15 kap. 12 § miljöbalken).

(Waste in bins and bags)

Det avfall som normalt uppstår i hushållet och som läggs i ett kärl eller i en säck, som samlas upp i containrar. Avfall som normalt uppstår i hushållet som läggs i underjordsbehållare eller lämnas i sopsugsystem.

(Fluegas treatment residues)

Samlingsnamn för en finkornig fraktion som uppstår vid rening av rökgaserna och består av flygaska, filterkaka från slangfilter samt slam. Rökgasreningsresterna deponeras som farligt avfall.

(Anaerob digestion)

Anaerob (syrefri) behandlingsmetod för bioavfall där biogas bildas och bioavfallet omvandlas till biogödsel (jämför kompostering).

(Co-incineration)

Förbränning av avfall, eventuellt tillsammans med andra material, i en anläggning som huvudsakligen byggts för att producera energi.

(Slag, bottom ash)

Material som inte är brännbara eller inte förångas vid förbränning, till exempel glas, porslin, järnskrot och stenliknande material (grus med mera). Sedan större föremål samt metallrester sorterats bort och materialet siktats får man slaggrus.

(Covering)

Material på deponi, ofta i flera lager, för att dränera lakvatten, förhindra regnvatten att tränga ner och ibland för att hindra avfallet att blåsa iväg. Mellantäckning läggs mellan lager av avfall, sluttäckning i ett tjockare lager överst, ibland med en avslutande plantering.

(Industrial waste) Avfall som uppkommit genom en verksamhetsprocess. I en verksamhet kan det uppstå både avfall som till art och sammansättning liknar avfall från hushåll (kommunalt avfall) och annat avfall.

(Reuse)

En åtgärd som innebär att en produkt eller komponent som inte är avfall används igen för att fylla samma funktion som den ursprungligen var avsedd för.

(Recovery)

En avfallshantering som beskrivs i bilaga 1 till Avfallsförordningen eller som på annat sätt innebär att avfallet kommer till nytta som ersättning för annat material eller förbereds för att komma till sådan nytta eller en avfallshantering som innebär förberedelse för återanvändning.

(Recycling centre)

Bemannad större anläggning för av grovavfall, trädgårdsavfall, el-avfall, farligt avfall etc. Ibland även med verksamhet för återanvändning.

ÅVC med återbruksbod/återbruksutrymme (Recycling Centre with a reuse cabin)

(Recycling station)

Obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar och returpapper.