2025-04-03

Vart ska plasten ta vägen?

Den ständigt ökande mängden fossil plast kommer att få dramatiska konsekvenser för samhället. Trots ökad materialåtervinning hamnar mycket av plasten fortfarande i restavfallet vilket orsakar stora utsläpp av CO2. Samtidigt arbetar anläggningar som energiåtervinner restavfallet mot nettonollutsläpp av klimatgaser, drivna av såväl behovet av minskad klimatpåverkan som av kostnaderna för EU:s utsläppshandelssystem. För att nå netto noll kan anläggningarna på sikt tvingas neka att ta emot plasthaltigt avfall.

Det är några slutsatser i rapporten ”Vart ska plasten ta vägen?”, som Avfall Sverige låtit konsultföretaget Ramboll ta fram i samarbete med miljökonsulten Magnus Nilsson, specialist på EU:s klimatlagstiftning.

– Sverige riskerar en plastinfarkt, säger Tony Clark, vd för Avfall Sverige.

– För att klara förbränningsanläggningarnas ekonomi måste plastinnehållet i avfallet minska, annars kan de, för att överleva ekonomiskt, tvingas neka att ta emot plasthaltigt avfall. Samtidigt finns det ett fortsatt behov av att bränna fossil plast eftersom produktionen fortsätter att öka och materialåtervinningen inte räcker till. Konsekvenserna för samhället kan bli dramatiska.

Det krävs långtgående åtgärder för att strypa tillflödet av plastavfall. Kostnadsansvaret för utsläppen måste förskjuts uppåt i värdekedjan – till plastproducenter och avfallsleverantörer – så att en betydligt större andel av plasten sorteras bort och återanvänds istället för att lämnas till energiåtervinning.

Olika kostnader för utsläpp

Sverige har, som ett av få länder, valt att inkludera anläggningar för energiåtervinning av avfall i EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS. Utsläppsrätterna har sedan de inrättades hela tiden stigit i pris och de förväntas öka betydligt eftersom nyutgivningen av utsläppsrätter är planerad att upphöra år 2039.

För att undvika stora mängder avfall som står utan behandling bör alla EU:s anläggningar för storskalig förbränning av avfall inkluderas i utsläppshandelssystemet ETS1. Det skulle ge lika villkor och bättre förutsättningar att hitta optimala lösningar för en avfallshantering i linje med målet om nettonollutsläpp av klimatgaser.

Anläggningar för energiåtervinning måste också få möjlighet att köpa och lämna in ”negativa klimatkrediter” från permanent inlagring av biogen eller atmosfärisk koldioxid inom ramen för EU:s utsläppsrättshandel, vilket EU-lagstiftningen för närvarande inte tillåter.

– Vi hoppas att den svenska regeringen, men också svenska Europaparlamentariker, kommer att ta till sig våra budskap. De har stora möjligheter att påverka, säger Tony Clark.

Läs rapporten: 2025:05/Vart ska plasten ta vägen

Senast uppdaterad - 2025-04-03