2025-02-26
Avfallsbrott del i ny miljöstrafflag
Det ska bli svårare att bedriva miljöbrottslig verksamhet och de som gör det kommer att straffas hårdare, eller träffas av sanktionsavgifter. Det är innebörden av Miljöstraffrättsutredningens förslag. En helt ny straffbestämmelse för avfallsbrott föreslås också.
Utredningens uppdrag var att säkerställa att det miljörättsliga sanktionssystemet är effektivt och att samhällets möjligheter att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser av miljölagstiftningen förbättras. Den organiserade brottsligheten på miljöområdet skulle särskilt beaktas.
En helt ny miljöstrafflag föreslås ersätta dagens reglering. Straffansvaret förtydligas för de straffbestämmelser som förs över till den nya lagen. Samtidigt skärps straffskalan för miljöbrott, artskyddsbrott, miljöfarlig kemikaliehantering och otillåten avfallstransport, när dessa varit uppsåtliga, liksom för grovt miljöbrott och grovt artskyddsbrott. Två av straffbestämmelserna får nya brottsbeteckningar: miljöfarlig hantering av ozonnedbrytande ämnen samt miljöfarlig hantering av fluorerade växthusgaser.
För att komma åt den ökande avfallsbrottsligheten föreslås en helt ny straffbestämmelse: Avfallsbrott. Den ska träffa de som i verksamhet, som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning, ägnar sig åt att bortskaffa avfall på ett otillåtet sätt, till exempel genom att dumpa, gräva ned eller elda avfall.
– Det är bra med en renodlad miljöstrafflag, och att det införs ett avfallsbrott, säger Andrea Hjärne, Avfall Sveriges seniora miljöjurist som också suttit med i utredningens expertgrupp.
Färre straffbestämmelser, fler miljösanktionsavgifter
Samtidigt som straffskärpning genomförs för flera av de brott som flyttas till miljöstrafflagen, föreslår utredningen en omfattande sanktionsväxling. Den innebär att ett flertal straffbestämmelser ska ersättas med miljösanktionsavgifter, som beslutas av tillsynsmyndigheten. Minimibeloppet höjs och Naturvårdsverket föreslås se över avgifternas storlek, som bör höjas. Eftersom ansvaret är strikt – uppsåt eller oaktsamhet krävs inte för att få en sanktionsavgift – ökar möjligheten till undantag. Bland förslagen om sanktionsväxling ses bland annat otillåten miljöverksamhet, villkorsbrott, försvårande av miljökontroll samt att transportera avfall i strid med den kommunala ensamrätten.
Detta föreslag innebär att regeringen kommer att behöva komplettera förordningen om miljösanktionsavgifter, efter en närmare utredning utifrån det koncept som Miljöstraffrättsutredningen tagit fram.
– Genom att flera överträdelser beläggs med miljösanktionsavgift i stället för att vara straffbara kan tillsynsmyndigheterna fatta beslut – idag lägger polis och åklagare av olika skäl ofta ner de här fallen, säger Andrea Hjärne.
Mer vandelsprövning
Vandelsprövningen för miljöfarlig verksamhet utökas väsentligt; om miljöstraffrättsutredningens förslag genomförs kommer den att omfatta alla som anmäler eller ansöker om tillstånd att bedriva en miljöfarlig verksamhet. Detsamma ska gälla den som vill ta över en befintlig verksamhet. Är sökanden, anmälaren eller den som vill ta över en verksamhet en juridisk person ska både den juridiska personen och de fysiska personer som har betydande inflytande över denna prövas. Även nya personer med betydande inflytande i befintlig verksamhet måste vandelprövas. Den som inte underrättar tillsynsmyndigheten om ändrade förhållanden kan få betala miljösanktionsavgift.
Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund är undantagna kraven på vandelsprövning, eftersom dessa är föremål för annan kontroll. Även konkursförvaltare, dödsbo och dödsbodelägare undantas. Kommunala bolag måste dock prövas på samma sätt som privata. Regeringen föreslås kunna ge ytterligare undantag i förordning.
Myndigheten som gör vandelsprövningen ska begära utdrag ur belastningsregistret för de fysiska personer som ska prövas och ska ha möjlighet att inhämta yttrande från Polismyndigheten. Ansökan eller anmälan ska avvisas om de uppgifter som krävs för vandelsprövningen saknas eller den prövade inte klarar vandelsprövningen.
För befintlig verksamhet ska tillsynsmyndigheten begära återkallelse av tillståndet hos prövningsmyndigheten eller förbjuda att verksamheten bedrivs, om verksamheten bedrivs av personer som inte klarat prövningen.
Starkare myndigheter
– De många tillsynsmyndigheterna, var och en med sina egna register, underlättar idag för de som vill undgå lagens långa arm. Det behövs en lösning på denna fråga, säger Andrea Hjärne.
Utredningen ansåg visserligen inte att en större omorganisation av tillsynen låg inom uppdraget, men föreslår att gemensamt nationellt miljötillsynsregister ska övervägas. Utredningen rekommenderar också ett nationellt register för företagsbot – båda dessa förslag kräver ytterligare utredning.
Utredningen anser framför allt att det finns behov av en ökad samordning mellan myndigheterna, såväl på nationell som regional nivå, något som bör regleras i författning. Behovet av olika kompetenshöjande möjligheter föreslås. Kommuner ska också få lämna över enskilda ärenden till en länsstyrelse för vidare handläggning under förutsättning att det finns särskilda skäl och den övertagande länsstyrelsen godkänner det.
Läs mer i utredningen (SOU 2025:1) En skärpt miljöstraffrätt och
ett effektivt sanktionssystem
Senast uppdaterad - 2025-02-26
